Så var det ny vecka igen.

Timmarna i sängen blev väl okej men sömnen var inte den bästa.

Att sova så få timmar varje natt sätter sina spår på kroppen.

Men vädret var ganska bra i alla fall värdet

Hoppas nu bara att detta håller i sig inför helgen.  Men för säkerhets skull så tog vi en tur till Jula för att inskaffa ett billigt partytält.  För inne ska vi inte vara och lite regn brukar det alltid bli.

När vi kom hem så var klockan halv 12 och Lasse ville börja direkt med att sätta ihop tältet.. Så när jag kom ut klockan halv ett så blev jag ganska förvånad när det i stort sett inte hade hänt ett dugg.

Jag kan nog påstå att jag är ganska bra på att sätta upp dessa tält.

Så jag bad Lasse att plocka isär allt så skulle jag se till att detta kom på plats. Det tog 10  minuter och Lasses kommentar var " varför skriver de inte så i manualen". Ja det kan man undra.

 Nu var det i alla fall på plats och det blev att vi fick möblera om allt för att få plats. Nu är inte detta något som jag vill ha, men i dessa Coronatider så blir inget riktigt som man vill.

Ganska trött kände jag mig efter en dryg vecka som har tärt ganska hårt på mitt psyke.. Att ha både tikar och hanar under löpperioder kan kännas ganska påfrestande och nu blev allt extra jobbigt denna gång.. Vi upptäckte för en dryg vecka sedan att Qling hade tagit sig ut från uteplatsen, nu var det ingen fara för Z var inte ens ute, men lite senare denna dag började Qling vingla och bakbenen ville inte hänga med . Naturligtvis trodde vi att han på något vis hade sträckt sig och att detta skulle gå över.. det konstiga var att han inte verkade ha ont och han var precis lika glad som vanligt, men bakbenen hängde bara helt lösa efter honom.  Tog kontakt med veterinären som direkt sa att detta tyder på en lätt hjärnblödning och när hon sa detta så dök minnet av Nemo upp. Han hade ju precis gjort detsamma, fast hans var värre och han förlorade medvetandet.

Fick veta att det kan gå tillbaka av sig själv men vi behöver jobba med honom för att lära honom gå igen.

Att ta bort honom fanns inte utan klart att vi ska jobba och i alla fall ge honom tid att kanske komma tillbaka igen.

Vi går och går på tomten, massera och jobbar så mycket vi kan och ibland ger det resultat. I fredags kväll så sprang han på alla fyra benen, men så viker de sig och han är tillbaka med att bara använda frambenen.. men det går framåt och vi tänker inte ge upp.. 

Men vi vet inte hur det kommer att gå, det får tiden utvisa.

Jag har tyvärr inte orkat prata eller skriva om detta så de som frågat hur Qling mår har fått svar att han är pigg och glad och det är han. Har som alltid ett gosedjur i munnen och vill vara med  och leka.

Han är dryga 11,5 år så vi kommer inte att förlänga hans tid om inte förlamningen släpper.

Vill inte ha några kommentarer om honom på FB.

Även denna dag fick det bli en fördigrätt som smakade väldigt bra

Blir nog inte så mycket mer att skriva om  denna dag.

Ia