Så var det söndag.

 Tillbaka på få djupa sov timmar.  

Vi steg upp ganska tidigt denna morgon för jag hade en del att tänka på innan vi skulle iväg.  Ville hinna med att ge valparna mat två gånger innan vi skulle åka.

Åberlix tycker att före klockan halv 10 är det alldeles för tidigt att äta så han ratade maten som jag serverade klockan 8 och det kändes inte bra.

Men vad gör man, hoppades på att han skulle äta när vi kom till utställningen så jag tog med mig hans mat, men nu var det annat som störde istället och inte ville han varken ta godis eller mat.

Började nästan känna att det kanske var bättre att låta bli att ställa honom, men samtidig visade han en sån glädje på platsen så jag bestämde mig för att i alla fall prova.  Vi var där mest för att killarna skulle bli lite socialtränade så här efter två års uppehåll från utställning.

Kul i alla fall om att träffa massa gamla bekanta.  Sedan som grädde på moset var att även killarnas bror Åke skulle ställas ut.

Först var det en massa söta valparna att titta på innan det blev tid för oss att stiga in i ringen

Juniorhanar var det bara 3 stycken och det var Åberlix och hans bror Åke och sedan en annan hane.

Jag bestämde mig för att inte börja bråka med Åberlix och försöka få honom att stå, utan hoppades på att han skulle kunna visa sig stående utan någon påverkan av mig.  Något som jag absolut inte ångrar.

Efter att vi hade sprungit runt vårt varv så var det dags för Åberlix att för första gången stå på ett bord och bli genomsökt både i mun och på kroppen av en helt okänd.      Men med denna domares lugn så gick det galant. Fast efter att domaren kollade i munnen på Åberlix så blev det lite jobbigt och han tänkte nog fly, men det blev bara ett hopp från bordet.

Runt i ringen gick bra och efter att vi sprungit så var det dax att visa upp sig igen för domaren och även nu kände jag att det var bättre att han fick tycka att detta var roligt så jag lät honom rör sig.

      och det var nog ingen större svårighet att skriva en bedömning.

Men först lite om brorsan Åke 

Åkte blev 2:A med HP och en utmärkt kritik  hans husse är så duktig på att trimma och det var något han till och med fick skrivit i kritiken.    Hade Åberlix inte haft fel färg på pälsen så hade det blivit ett HP, men detta var ju något jag visste och huvudsaken var att vi nu hade fått en ordentlig bedömning på vår lilla kille'

  och jag var mycket nöjd med honom.

Åke gick vidare i hanhundsklassen men blev där avtackad.  

Sen var det en ganska stor öppenklass och där var vår Zlatan med. Hann tyvärr inte med att ta några bilder, så det blev bara en på Lasse och Zlatan när de stod och väntade      på att få gå in en gång till i ringen.

Blev ingen repris på hans tidigare resultat för idag var han inte alls med på noterna, men kritiken var helt okej

Eftersom vi var klara för dagen och inte hade någon barnvakt hemma till våra valpar så gav vi upp och inväntade inga finaler.  Vi som annars brukar köpa massor av lotter för att hoppas på en vinst köpte inga idag eftersom det var viktigare för oss att komma hem.

Kan väl erkänna att jag var ganska trött i mina ben och kände för att bara sitta och ta det lugnt och nog syns det att jag var ganska trött        och mest av allt längtade hem med mina värkande ben och stela nacke.

När vi kom hem så var valparna helt utslagna och jag hade haft kolla på dem hela tiden via min mobil och sett att Z hade varit inne flera gånger och låtit dem dia.

Det blev att ta in hundarna och plocka ur bilen och sedan en tur till Hallunda för Lasse ville spela en Dagens Dubbel.

En tur in på loppis och hittade en alldeles ny röklåda som jag bara inte kunde låta bli att köpa.

Hem igen och nu var vi sugna på att få något i magen så jag gjorde några mackor med getost och så blev det varsitt glas rött till dessa.

Min nackvärk blev värre och värre och jag tänkte flera gånger att nu går jag och lägger mig, men inte blev det så, det finns alltid sådant som måste göras.

Men mat hade jag ingen större lust med så det fick bli varsin snabbmatslåda även denna dag.

Inte så gott, men mättade mer än vad den borde.

Klockan är nu strax efter 19 och jag känner att jag bara måste få vila ett tag innan Mästerkocken, men då gäller det att inte Lasse också somnar, för då lär vi inte vakna när klockan är 20.00

Vi får se hur det blir, men nu lägger jag av med mitt skrivande för denna vecka.